Isabella

Att gå igenom en stor förändring i ens liv kan påverka en positivt eller negativt. Allt handlar om inställning.
Jag var nere, ledsen, sviken och lämnad. Det var så jag såg mig själv.. Jag sa till alla att jag inte ville bli behandlad som ett offer, när jag i själva verket satte den stämpeln på mig. Det var så synd om mig. JAG gjorde mig själv till ett offer.

Efter att ältat och tyckt synd om mig själv i ett par månader, varit en pain in the ass för folk runt omkring mig så tvingade jag mig själv att hitta på någonting annorlunda och roligt. Efter en helg i kalmar, en underbar helg i kalmar vände allt. jag var glad, jag kände i hela kroppen hur jag gick från mitt "passivagressiva" jag och började känna mig lycklig.

Jag tyckte om känslan och de va då jag bestämde mig för att det nu var dags att ta tag i MITT liv.
Jag tackar vad som än finns där ute för mina underbara vänner som på olika men lika uppskattade sätt fanns där för mig. Jag behövde er.. väldigt mycket och ni fanns där.

Innan allt detta hände tänkte jag att hela världen var emot mig.. Stackars lilla Bello hade ingen.. När det egentligen var jag som var emot alla.. Jag var så arg inombords att jag stötte bort de som stod mig nära genom att vara så arg och bitter hela tiden.

När dagen kom och jag insåg att hur människor är mot mig är en avspegling av hur jag är mot dom insåg jag att det var dags för en förändring.. jag har ändrat vem jag är på alla sätt och vis.

Jag säger inte att det var han som gjorde mig deppig, men jag var deppig i det vi hade eftersom vi båda insåg för länge sen att det aldrig skulle hålla, men båda var för rädda för att våga gå vidare.

Nu över ett år senare vet jag hur riktig lycka är, klychigt absolut men jag älskar livet..

Ni få som läser detta vet säkert redan allt detta redan men det känns bara skönt att skriva av sig lite..

puss och kram

För ett år sen trodde jag aldrig att jag skulle må så här bra... har aldrig upplevt lycka på detta sett förut..
Jag var så arg, på alla. allt var alltid alla andra fel och jag skyllde alla mina problem på andra för det var lättare, mycket lättare än att gå tillbaka till sig själv och inse att den enda som kan förändra mitt liv var jag..

Nu har det gått över ett år av mitt nya liv och jag mår så grymt bra.. Jag har med hjälp av många underbara människor i min närhet fått uppleva ren lycka, fått uppleva hur det känns att lita på människor och framförallt att lita på mej själv.. året som gått har varit det bästa på länge och jag kommer alltid att komma ihåg 2011 som ett underbart år fyllt av nya upplevelser, människor och känslor..

Mitt liv är mitt igen och jag njuter varje stund av att det!!!

puss

Nu ska jag till ikea och go bananas..önskar STARKT att hade bil så jag kunde köpa möblerna oxå men de får jag ta nån annan gång.. nu ska jag köpa köksgeråd osv.. UNDERBART!! bara en vecka kvar.. wohoooo..e så jävla lycklig att jag spricker..
haha de va ovanligt från mej va=)

puss och kram skumbanan

Vet inte va de e me mej men e sååå sjukt trött hela tiden.. längtar till sommaren och solen och spontana öl på en tisdagseftermiddag. kan sommarn komma FORT..

Underbara minisemester i Kalmar.. hade det hur bra som helst. Hoffmeastro på fredag och dom va GRYMMA.. helt otroligt är typ lite kär=)

På lördagen så mös vi i stan och jag införskaffade mej lite nya kläder.. sen Pernilla för lite förkrök och sen Harrys för dans men inte så mycket dricka för dom e ju inte assnabba i barne direkt.. men men..

Har inte haft så här kul på länge.. har verkligen skrattat från hjärtat och mått så satans bra.. vädret var underbart och de blev mys i solen på söndagen..

UNDERBAR HELG HELT ENKELT=)

Äntligen har jag köpt en lägenhet. ord kan inte beskriva hur befriande det är att äntligen veta vart jag ska ta vägen.. att jag vet att om en månad har jag ett hem, mitt hem, min fristad.

Ibland kan man inte annat än älska livet..

Jag gillar att andras val ger negativa konsekvenser för mej.. Men ska jag bry mej?? neej jag orkar nog inte göra det längre..

funderar stark på att söka psykolog som kan hjälpa mej att sluta älta.. att jag som alla andra kan bara glömma och gå vidare.. nej men Bello ältar, om allt.. Jag orkar inte men jag kan inte sluta.. mina tankar går automatiskt över till att gå igenom allt flera gånger.. jag ligger hemma och tycker såå synd om mej själv hela tiden och tycker alltid att alla e så dumma mot mej.. men nu måste jag f*n rycka mej i kragen och inse att saker blir vad man gör dem till..

nää nu ska jag titta klart på remember the titans..

puss

Jo men när??? Nu när det regnat hos mej ett tag med ett skyfall idag så bör det ju dyka upp lite sol snart kan man tycka..

Förmodligen kommer solen snart, när  jag minst anar det, när jag minst tror det. våren smyger sig på oss och snart kommer sommarn som ett slag i magen, snabbt och oförväntat och då.. då har jag lovat mej själv att se livet från den ljusa sidan.. 

måste bara lära mig vart det regnar och undvika att falla i fällan..

Jag tackar Sara otroligt mycket för att jag just nu sitter tikpigg på jobbet och tror att dagen kommer bli toppen.. Varför tackar jag Sara tänker ni.. joo inte bara för att hon e underbar och alltid ställer upp utan även för morgonpromenaden i morse som var hur skön som helst.. helt underbart blir så pigg av det.

Så nu ska jag in och jobba pigg och glad=)

ciao

Måste göra ett ganska fjortisinlägg emn måste bara berätta för alla att jag har världens bästa vänner i hela världen (jag loooovar). ni har funnits för mej, stärkt mej, höjt mej och framförallt stått ut me mej när jag e fett jobbig och gnällig och bara gråter hela tiden.. Ni borde få veckans guldhjärta i allers typ varje vecka=)

jag älskar er och tackar ödmjukats för att ni funnits där för mej genom allt.. och framför allt för att jag har så satans roligt med er..

som sagt ett lite fjortisinlägg men wtf jag e ju faktsikt inte ens 25 (än).. =)

ciao

hur jävla svårt ska de va att hitta en jävla lägenhet.. börjar bli aningen stressad. även om det är underbart att bo hemma just nu så kommer det komma en tid (förmodligen ganska snart) då jag MÅSTE ha en lägenhet innan jag blir helt rabiat.. alla flyttar hit och dit för att de har lust osv. men jag som verkligen behöver en lägenhet hittar ingen.. hmm..

det är ju inte helt omöjligt att jag var typ Hitler, eller nån annan hemsk människa i mitt förra liv som bevisligen kommer tillbaka och biter mej i arslet detta liv.. det går ju inte allt för bra för mej just nu.. antidepressiva snart alltså..

aja försöker leva efter mottot "always look on the bright side of life" men just nu (eller vem lurar jag) oftast ser jag ju det negativa i det hela, det är ju inte för intet jag blir kallad bitterf*ttan lixom..

whatever snart e de helg och jag kommer förmodligen festa bort mina sorger (och pengar).. men men allt för att slippa tänka..

puss